IN SWEDISH
LIVETS GODA ‘Intervju med chefssommeliern’ 2010
LIVETS GODA No50 2010 ‘Anselme Selosse – trollkarlen i Avize’
Efter en extremt solig och het junidag i Champagne. Solen skiner konstant. Affärer är stängda, ingen trafik, detta är en lugn dag i Avize … så tyst att jag kan höra mitt eget hjärta bulta. Äntligen får jag träffa Anselme Selosse i hans rätta element. Jag läser mycket om honom, hört mycket och druckit av hans champagner en hel del också genom åren… Kommer jag att bli besviken efter en sådan förväntan? Tja…. allt jag kan säga är ICKE!
LIVETS GODA No51 2010 ‘Single Vineyard Champagne’
Ställ frågan till en champagneälskare vilket som är det största (underförstått det bästa) huset i Champagne, och svaret kommer oftast att bli Krug. En av regionens mest kända producenter, som producerar rika, ståtliga viner som definieras av hög grad av kvalitet och komplexitet – en typisk Krug Grande Cuvée kan innehålla upp till 100 olika viner från sex till tio årgångar, hämtade ur sina legendariska lager av reserv-viner.
LIVETS GODA No53 2011 ‘VIns Clairs’
Jag är i Champagne för att för första gången prova Vins Clairs. Jag blivit inviterade att se vad ’09:orna har att erbjuda oss framöver. Denna provning är mycket unik och görs på Bollinger varje år, både för odlarna, för journalister och utvalda kunder av Bollingers champagne. Att få prova de stilla vinerna innan blandning är något som bara kan ske i området. Som en extra dimension i provningen har man också valt att demonstrera vad som skiljer olika jäsningstekniker smakmässigt. Från Aÿ t ex där pinot noir odlas och dessa druvor som man hos Bollinger alltid jäser på fat, låter man oss här prova vad som verkligen är skillnaden om man valt att inte göra det.
LIVETS GODA No55 2011 ‘Spécial Club’
Jag har under flera års tid sökt efter odlare i de mest intressanta byarna som förstår att tillverka vin som uttrycker jorden och mikroklimatets karaktärer på bästa sätt. Detta innebär i praktiken att dessa champagner skiljer sig rejält i smak och stil. I Champagne domineras marknaden av 289 hus, av dessa är 24 sk Grand Marques. Dessa kontrollerar ca två tredjedelar av de ca 300 miljoner flaskor som tillverkas årligen. Vad som är intressant är champagner som kommer från någon av de 2 545 små odlare som tillverkar egen unika champagne. Här kommer odlarens personlighet och konstnärliga handlag att ge en produkt, inte nödvändigtvis med storhet, men med mycket charm och personlighet.
LIVETS GODA No55 2011 ‘Bordeaux en primeur 2010’
Scen: mitt i natten, temperaturen kryper ner mot ett par tre grader, fukt i luften, vinden piskar mot det oskyddade ansiktet, kön av främlingar ringlar utanför en adress i de centrala delarna av huvudstaden, bestämda miner och oroliga ögonkast slängs mellan individerna… Man skulle kunna tro att ovanstående scenario beskriver en kö för konsertbiljetter till en efterlängtad världsartist som kommer till Stockholm. Men icke! Detta märkliga men tydliga fenomen är lätt att förklara. I urbana samhällen finns märkliga subkulturer. Alla har de sina specifika uttryck och beteenden. Så även vinsamlarna…
LIVETS GODA No56 2011 ‘Rosa dekadens enligt sommeliern eller for the love of pink’
Månadens fundering handlar om livet och döden, champagne och skyttegravar, ljuset från Paris sett genom bubblorna i ett glas med roséchampagne och det faktum att champagne är en högst rimlig lyx.
LIVETS GODA No57 2011 ‘Belle Epoque’
Hur många gånger har man inte sett den anemonprydda flaskan i en Hollywood- produktion? Av alla vackert utformade champagneflaskor är Belle Epoque den mest kända tillsammans med den karaktäristiska Dom Pérignon, den bowlingkägleformade samt den transparanta Cristal. Så pass mycket att ’Fleur de Champagne’ eller ’champagnen i den blommiga flaskan’ har nått ikonstatus runt om i världen. Elegantare cuvéechampagne finns inte! De första gångerna jag provade Belle Epoque tyckte jag att flaskan var vackrare än innehållet. Numer vet jag bättre!
LIVETS GODA No59 2011 ‘nyårsspecial; hantering, servering, temperatur’
Champagnens storhetstid är utan tvekan slutet av året. Försäljningen toppas. Alla vinälskare fokuserar på bubblet. Företagsfester, familjesammankonster, gå-bort- presenter, julklappar, julfester, nyårsfirande … I detta årets sista nummer tänkte jag ge dig lite verktyg för att förstå hur du får varje champagneflaska att bli en helt optimal upplevelse. Det är du och din champagne väl värda?
LIVETS GODA No60 2012 ‘Blanc de Noirs’
Den mörka natten har övergivit stadens gator, vyer över olycksalig ångest och ohelig pilgrimsfärd. Vilka är dess invånare? Femmes fatales (dödliga damer), berusade förlorare, farliga kvarter, korrupta snutar, drömmare av trasiga drömmar, och bristfälliga hjältar. Våt asfalt, dimhöljda bryggor, öde gator, rostiga ankarkättingar, neonstrimmor från skärselden, cigaretter och sprit, mörka hyreshus, sladdande bildäck och klagande sirener som varslar om ond bråd död, trånga trottoarer och desperat ensamhet, en kyss före döden …
LIVETS GODA No62 2012 ‘Standardchampagne’
Ofta så får jag i min profession höra ’jag hatar Moët’ eller ’jag älskar Ruinart’. Mycket sällan får man en utförligare förklaring på varför man föredrar den ena framför den andra. Ett av de viktigaste momenten i min profession som sommelier är att hålla koll på statusen på de stora standard-cuvéerna. Vilka håller stilen? Vilka slarvar? Vilka förtjänar mer uppmärksamhet? Och kanske det viktigaste: vilka har bäst track-record de senaste, säg tio åren? Detta gör att man inte skall fnysa åt gamla varumärken som man tror är trötta och representerar en överdoserad husstil. Inom alla vinregioner finns fantastiska topproducenter som av någon anledning alltid glöms bort när de största namnen avhandlas. Hur bra de än presterar så reagerar folk alltid med förvåning och säger saker som; ’den stora positiva överraskningen var…’ eller ’oj vad bra det här vinet lyckades idag. Det måste ha varit en extremt bra flaska’. Charles Heidsieck, Deutz och Henriot är Champagnes representanter i den här allt annat än åtråvärda kategorin.
LIVETS GODA No63 2012 ‘Blanc de Blancs’
’Den är Madonna, Prinsessan Diana och Jerry Hall, alla dessa roller på en och samma gång’. Detta är en träffande beskrivning som en engelsk kollega uttryckte det för inte allt för länge sedan. Uppskattad av de flesta vinälskare runt om i världen. Den har tillräckligt med egenskaper för att vara distinkt, men inte tillräckligt för att vara offensiv. Däremot kombinerar den väl terroiren och det nya ekfatets smaker…
LIVETS GODA No63 2012 ‘Bordeaux en primeur 2011’
Under påskveckan startade primörvins-provningarna nere i Bordeaux och Livets Godas utsände Björnstierne Antonson var givetvis på plats för att prova några hundratal viner från den redan mycket omtalade årgången 2011. Efter två mycket stora årgångar; 09 & 10, som tack vare perfekta väderleksförhållanden gjorde att nästan varje producent kunde skapa fantastiska viner, kom en årgång som verkligen krävde sin vinmakare.
LIVETS GODA No65 2012 ‘Salon’
Under armen skymtar jag något med en buktande form mycket likt en champagnebutelj… På den direkta frågan så ler han i mjugg. Han har tagit med en flaska som födelsedagsgåva till vår vän som fyller år under kvällen. Etiketten är borta sedan decennier i en fuktig champagnekällare. Den en gång i tiden så skimrande folietoppen är matt grönfärgad där det går att urskilja den karaktäristiska guldskimrande bokstaven ’S’ följt av ’le Mesnil-sûr-Oger’. Stålgrimman spricker av tidens rand. Korken avlägsnas med en försiktig vridning av flaskan. ’Plopp’, ur flaskan strömmar en kanonad av den gamla champagnens aromer; lätt brända smöraromer, konfiterade fikon, brûléetoner… Några bubblor? Nästan inga allas, men en liten kolsyraviskning på tungan kunde anas. Vad annat att vänta av en flaska där druvorna skördades 1921? Salon är kännarnas mest eftersökta champagne. Det magnifika vinet är så sällsynt att endast ett fåtal personer fått chansen att prova kvintessensen av Le Mesnil.
LIVETS GODA No66 2012 ‘Boërl & Kroff’
Aldrig hört talas om Boërl & Kroff? Boërl & Kroff är en av de dyrbaraste och sällsyntaste champagnerna på världsmarknaden just nu. Vad är Champagne de Luxe, och är någon av dem värda pengarna? Har du ens hört talas om champagnerna Boërl & Kroff, Angel, Le Billionaire eller Luxor? Vill du att din champagneflaska är drapperad i guld eller diamanter eller bokstavligen innehålla guld? Skulle du betala mer än 100 gånger så mycket för en kooperativ-champagne istället för Krug ’Clos d’Ambonnay 1995?
LIVETS GODA No67 2012 ‘Grand Siècle’
Tvåhundra år av elegans. Laurent-Perrier är efterkrigstidens största framgångssaga. Familjefirman höll på att försvinna under början av femtiotalet men tillhör i dag de absolut största och mest respekterade firmorna i Champagne. Lagom till tvåhundraårsjubileumet har man byggt ett separat vineri för husets cuvée préstige Grand Siècle.
LIVETS GODA No68 2013 ‘Perfekt mogen champagne’
De allra flesta vinälskare provar sällan eller aldrig mogen champagne. Trots att stor champagne håller minst lika länge och utvecklar sig lika ljuvligt som de främsta bordeaux- eller bourgognevinerna. En anledning är kanske champagnehusens marknadsföring av sina årgångslösa standardcuvéer som drickfärdiga direkt efter att de släpps på marknaden. Men den allra främsta anledningen är nog att det knappt finns någon äldre årgångschampagne i Sverige. Till skillnad från vin från Bordeaux och Bourgogne saluförde Systembolaget ytterst få årgångschampagner för 20 år sedan och längre bakåt i tiden.
LIVETS GODA No71 2013 ‘Multivintage Champagne’
Ofta så får jag i min profession höra ’jag hatar Lanson’ eller ’jag älskar Bollinger’. Mycket sällan får man en utförligare förklaring på varför man föredrar den ena framför den andra. Ett av de viktigaste momenten i min profession som sommelier är att hålla koll på statusen på de stora standard-cuvéerna. Vilka håller stilen? Vilka slarvar? Vilka förtjänar mer uppmärksamhet? Och kanske det viktigaste: vilka har bäst track-record de senaste, säg tio åren? Detta gör att man inte skall fnysa åt gamla varumärken som man tror är trötta och representerar en överdoserad husstil. Inom alla vinregioner finns fantastiska topproducenter som av någon anledning alltid glöms bort när de största namnen avhandlas. Hur bra de än presterar så reagerar folk alltid med förvåning och säger saker som; ’den stora positiva överraskningen var…’ eller ’oj vad bra det här vinet lyckades idag. Det måste ha varit en extremt bra flaska’. Charles Heidsieck, Deutz och Henriot är Champagnes representanter i den här allt annat än åtråvärda kategorin.
LIVETS GODA No72 2013 ‘Champagne legends 1.0 – Comtes de Champagne’
Den verkliga stjärnan är Comtes de Champagne, en mönsterblanc de blancs från Cramant, Avize, Oger, Le Mesnil & Chouilly. Champagnen är områdets bästa i sin sötyppiga, mjuka, exotiska och krämiga stil. Jag inbillar mig att Comtes de Champagne är den champagne som uppskattas av den bredaste publiken. Den innehåller inga svåra aromer, endast ett överflöd av insmickrande söta och mjuka smaker i en elegant och lyxig stil. Här finns ändå ett tillräckligt spännande aromatiskt spektrum för att även den mest svårflirtade kännaren ska falla pladask för dess skönhet.
LIVETS GODA No74 2013 ”Champagne legends 2.0 – Deutz Bdb 1961-2007′
’Den är Madonna, Prinsessan Diana och Jerry Hall, alla dessa roller på en och samma gång’. Detta är en träffande beskrivning som en engelsk kollega uttryckte Chardonnay det för inte allt för länge sedan. Uppskattad av de flesta vinälskare runt om i världen. Den har tillräckligt med egenskaper för att vara distinkt, men inte tillräckligt för att vara offensiv. Däremot kombinerar den väl terroiren och det nya ekfatets smaker. Sedan ett par lyckade inköp på Fauchon på Place Madeleine i Paris för femtontalet år sedan har kärleken hållit i sig. Numer rymms det alltid en stadig kollektion med Deutz blanc de Blancs i min vinkällare.
LIVETS GODA No74 2013 ‘Årgången 1976’
Årgången 1976 var definitivt den årgång som fick mig att bli besatt av området Champagne och dess fabulösa viner. Skulle jag få skriva en bok med namnet ‘100 champagner man bör dricka innan man dör’. Så kommer många att vara från 1976!
LIVETS GODA No76 2013 ‘Champagne Legends 3.0 – Philipponnat Clos de Goissses’
Direkt öster om Aÿ ligger Mareuil-sûr-Aÿ, en pittoresk liten by där merparten av de 1200 innevånarna är involverade i vinindustrin på ett eller annat sätt. Området kring floden Marne är extremt vackert, men byn är mest känd för vingårdsläget Clos des Goisses, som ägs av huset Philipponnat. Frågan jag ställer mig är; Vad krävs det att göra en bra champagne från en enskild vingård? Först och främst krävs en speciell terroir eller en jordplätt som höjer sig över genomsnittet och excellerar i briljans. Förhållandena i Clos des Goisses är så pass speciell att det även i regionens sämsta årgångar kan producera exceptionell champagne som kan åldras under minst 50 år.
LIVETS GODA No78 2014 ‘Champagne Legends 4.0 – Bollinger Vieilles Vignes Francaises’
Den brittiske författaren Cyril Ray var en av få utomstående som stod nära familjen Bollinger. På 1960-talet fick denne förtroende av Madame Lily Bollinger (skotska född Emily Law de Lauriston-Boubers) som gjorde det möjligt för honom att skriva en internationell biografi på huset, som släpptes 1971. 1969 skulle Madame Bollinger fira sin 70-årsdag och Ray utnyttjade ögonblicket för att övertala henne att göra en cuvée endast med pre-phylloxera vinrankor från lotterna i Aÿ och Bouzy. Detta var inte enbart mot den gängse tradition av att blanda vinet på den tiden utan skulle också bli den första Blanc de Noirs som firman tillverkade.
the champagne blog by the champagnesommelier 